Alla inlägg under maj 2011

Av Carina Sandblom - 31 maj 2011 04:30

Här har jag gått nu i veckor och tyckt att allt är så jobbigt och ingenting någonsin fungerar, ens lite grann. Det har varit mycket motvind i den här familjen de sista åren! Och det verkar aldrig vilja ta slut.

Då är det viktigt att tänka på de saker som faktiskt finns att ändå vara tacksam för, fast allt känns bara bajs vissa dagar. Jag är ju evigt tacksam för att jag har Patrik och barnen!

Vad vore jag om inte jag hade min Patrik att stötta mig på? Denna underbara lilla man som alltid finns där, även om jag ibland har honom på extrapris så är det bara för den lilla stunden ibland.

Chrisinte, solstrålen i den härliga sexårstrotsen. Men vad gör de egentligen om hon surar lite ibland, det gör ju jag också! Hon är ju så underbar att lyssna på när hon kommer med sina lillgamla livsfilosofier!

Anton, galenpannan som fläckvis petar ut ögonen på en när han missar och bara vill klappa sin mamma på kinden eller leka lite. Charmigare unge finns inte på denna jord!


Jag är ung och jag är frisk, det tycker jag att jag ska vara tacksam över. Mina föräldrar och syskon, även dom vill man sälja på blocket vissa dagar, men ändå aldrig på riktigt!


Trots att mitt hus just nu ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig, både inne och ute så är det ändå mitt och jag vet hur fint det kommer vara om bara några månader, för att inte tala om ett par år!


Rannsaka dig själv ordentligt och upptäck hur otroligt många saker som finns att vara tacksam för, mitt framför näsan!


 

Av Carina Sandblom - 12 maj 2011 00:11

Då begraver vi min lilla farmor, tur att man inte är skrockfull.

Rogers födelsedag var i lördags, så vi var en sväng ut på graven och på väg dit så klämmer jag äntligen fram för Christine att min farmor gått bort.

Vi har inte sagt någonting till henne tidigare därför att hon blev så illa berörd när de lastade in farmor i ambulansen och vi ville inte att Christine skulle göra kopplingen mellan ambulansen och dödsfallet.

I bilen när vi nästan är framme så säger jag det till Christine som sitter snällt i baksätet och pladdrar på om sin farbror Roger som är en stjärna och ibland månen när han känner för det så säger jag till henne att han har fått sällskap där uppe.

Det tar en stund innan hon kommer på att fråga vem, när jag då talar om vem så säger den rara lilla tösen : "Men mamma, vi skulle ju få tillbaka henne!"

Hon kommer alltså ihåg ordagrant vad hon fick berättat för sig när ambulansen åkte, för då var inte läget så akut med farmor.  Ambulansförarna sa ju att de bara skulle låna hennes tant Klara ett tag och att hon sen skulle få komma hem igen.


Vi bestämde att barnen ska inte följa med på begravningen, och det tycker jag känns bra ändå. Christine var med på Rogers begravning i somras och jag tycker ändå att när man är liten så ska man inte behöva gå igenom såna här saker.

Jag vet att jag inte kommer kunna linda in mina barn i bubbelplast hela livet, men ett litet tag till så kan jag faktiskt det!


Vila i frid lilla farmor!



Av Carina Sandblom - 9 maj 2011 07:30

Nu börjar det äntligen, kriget mot huset som ska göras om totalt utvändigt!

I helgen så rev Patrik och bror hans halva taket, upptäckte att underarbetet där ska göras om totalt. Det låg varken papp eller läkt?!

I fredags fick jag hem matjorden till häcken, grävaren hämtar vi ikväll och planten kommer nästa vecka.

Ansökan hos kommunen om Antons utbyggnation hasar sig framåt och trafikverket som jag sökt bullerdämpande fönster hos verkar ha tappat bort min ansökan, ska ringa och jaga dem idag igen...

Nu när det händer så mycket här så kanske jag skulle ha tagit och lagt upp lite bilder? Om någon är intresserad och vill se ?


På torsdagkväll åker jag och Patrik upp till Gäddede igen, begraver lilla farmor på fredag. Känns lite vemodigt såklart, men det är skönt att begravningen kom så snart. När vi begravde Roger förra sommaren så tyckte jag personligen att det var hemskt jobbigt att vänta så länge från dödsfall till begravning. Här gick det fortare.

Barnen ska vara hos Patriks föräldrar, jag är så tacksam för att de ställer upp, trots att svärmor jobbar natt i helgen. Underbara människor.


Sommaren är snart här och Antons dagisflytt till Ljustorp verkar det inte bli så mycket med. Vi satte oss ner med rektorerna för båda förskolorna och kom tillsammans fram till att som det ser ut i nuläget så kommer Anton ändå inte att gå skolan i Ljustorp, och då blir det mest en onödig flytt som kan i värsta fall backa honom i utveckling.  Så vi ska försöka lösa problemet med skolskjuts istället.


Christine börjar som sagt i en förskola-etta i höst, stora tjejen!


Och till sist så önskar jag att ni alla håller tummarna för mig, ansökningsbeskedet till högskolan borde komma snart! Så spännande.


Skapa flashcards