Vad intensivt livet är ibland.

Det är lite lustigt det där, att för det mesta så sitter man bara och har tråkigt och önskar sig något att göra och sedan smäller det bara till och allt man vill ha är en lugn liten stund alldeles för sig själv att bara finnas till på.

Nu till veckan så ska jag ha ljusparty, Anton ska träffa kirurgen och åka till Umeå och så skulle tidningen komma och göra en uppföljning på förra årets artikel om Anton.

Förra helgen målade vi om hemma, det kom hit en kompispar och satte den där berömda foten i rumpan på en som behövs som vanligt, underbara människor, så både köket och vardagsrummet är nu i toppskick.

Christinen har varit på fyra års kontroll under veckan, herregud så hon växer!

Jag tycker inte att det var länge sedan jag själv var fyra år, ibland så vill man bara vrida tillbaka klockan. Samtidigt så är jag så fruktansvärt nyfiken på hur hon kommer att bli som vuxen. Vilket yrkesval hon gör och vilka värderingar hon kommer att ha. Det ska bli så spännande att se sin skapelse i full blom! =)

Själv så har jag fortfarande ingen aning om vad jag ska göra med mitt liv.

Anton ska få börja gå på dagis snart och då måste jag klara mig själv.

Jag har funderat så många gånger om och om på att studera, jag vill jättegärna göra det men jag vet ju inte till vad.

Jag kan lika gärna läsa inredning som till brandman, jag tycker att allt är intressant. Det är ju så svårt!

Jag avundas verkligen de människor som vet vad de vill göra med sina liv. För mig så är alla dörrar öppna, jag vill se och prova allt.  En riktig vimsmaja!