När jag skjutsade Christine på dagis i morse så hittade jag inte min telefon.

Så viktig är inte telefonen för mig, det är viktigare att passa tiden på dagis så jag åkte utan.

När dottern väl är lämnad så blev jag ståendes och prata med en annan mamma som jag umgås en hel del med, hon bjöd hem mig på kaffe och visade upp sin bröllopsklänning (hon gifter sig på nyårsafton).

En och en halv timme senare kommer jag hem och har då massor av missade samtal och sms.

Min kära lilla man har då trott att jag har kört av vägen eller krockat, så han hade ringt till min bästa vän, mina föräldrar, dagis och i stort sett alla han kunde komma på.

Jag fick då ringa och stoppa min pappa som var på väg hem till mig för att se om jag var hemma.

Aldrig någonsin har så många ringt till mig på så kort tid som den enda gång jag glömde telefonen hemma.

Är inte livet ironiskt så säg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu var det visst väldigt länge sen sist jag skrev här, men jag har inte bara legat på latsidan för det. Vi har ju som sagt planerat en hel del för sommaren här. Nu har hösten kommit och frågan är vad har vi lyckats åstadkomma? Jo, vi gick ju ut i b...

Här har jag gått nu i veckor och tyckt att allt är så jobbigt och ingenting någonsin fungerar, ens lite grann. Det har varit mycket motvind i den här familjen de sista åren! Och det verkar aldrig vilja ta slut. Då är det viktigt att tänka på de sak...

Då begraver vi min lilla farmor, tur att man inte är skrockfull. Rogers födelsedag var i lördags, så vi var en sväng ut på graven och på väg dit så klämmer jag äntligen fram för Christine att min farmor gått bort. Vi har inte sagt någonting till ...

Nu börjar det äntligen, kriget mot huset som ska göras om totalt utvändigt! I helgen så rev Patrik och bror hans halva taket, upptäckte att underarbetet där ska göras om totalt. Det låg varken papp eller läkt?! I fredags fick jag hem matjorden ti...

Nu var det ju så att vi satt här hemma länge och väl och velade och funderade: "Ska vi åka upp till Gäddede i påsk som vi brukar, eller ska vi inte?" Det kom sig till att vi bestämde oss i sista sekund så Anton fick stanna hemma på sin schemalagd...